Plötsligt (eller kanske inte så plötsligt) har tanten smygit in i våra liv igen. Förut ville ingen vara tant, nu vill alla. I alla fall de unga kvinnorna. Själv måste jag erkänna att jag är för gammal för att bli tant. Och alldeles säkert blir jag ingen när jag uppnått den rätta åldern heller. Har helt enkelt inte de kvalitéerna, det känns dessutom för sent att lära sig, eller ärligt talat, jag orkar inte. Annars har jag inget personligt emot de nya tanterna. Men tanken slog mig idag, när jag bäddade och vek tvätt. Kommer de nya tanterna att vara tanter om några år, när och om de skaffat familj och barn? Hinner de vara tanter då? Ja kanske. Testa dig om du har de rätta kvalitéerna att kvala in som tant. Manglar du lakan? Stärker du dukar? Pratar du med pelargonerna? Tar du med egen påse när du går och handlar? Sparar du och återanvänder snöre och omslagspapper efter ett kalas? Svarar du flest "ja"? Var stolt - du har goda tantegenskaper! Själv hade jag bara ett